Luke sag ut som att han skulle skita pa sig, och det tror jag faktiskt att han gjorde ocksa for att vara arlig. Jag och Helena satt och asgarvade, tror inte vi forstod vad vi var pavag att gora. Marcus (min tandem hoppare) pekade pa sin klocka nar den stod pa 4000 ft, inte ens halvvags... Vi skulle upp till 12000ft, da holl jag pa att skita pa mig. Allt gick sjukt fort och vi hade absolut inget val nar dorren oppnade sig. Helt plotsligt var Luke ute och svavade i luften och nagra sekunder senare fladdrade jag och Helena dar som tva vantar ocksa. Efter 45 sek freefall kom fallskarmen ut. Dessa 45 sek kan vara dom basta i mitt liv!!!!

Val nere pa marken hade Luke fatt tillbaka fargen i sitt ansikte, Helena var sa chockad att hon inte kunde prata, jag kunde inte gora nagot annat an prata och skrika.

Rekommenderar det STARKT!!!!!









Vi lever!!!!!